Akajos

Du gråter över förlorad ungdom men vänta bara tills du förlorar ålderdomen.

Morfar sa alltid att det var inte så länge sedan en trettio–fyrtio år sedan bara jag brukade skratta åt det hur gammal måste man inte vara för att känna så morfar är sommar klirret av kaffekoppar den bruna koftan som doftar piprök båtarna som kluckar livsviktiga samtal om ingenting havet Läs mer…

Vi betyder så lite för så få. Men för de få betyder vi så mycket. Det är som poesi.

I denna stad där jag bor känner jag vartenda hus gata gränd port bänk alla katter och hundar alla genvägar och utkikspunkter. Varje dag letar jag efter något nytt men ingenting förändras utom himlen som lutar sig över glasskålen och undrar om jag lever.

Du måste lida för konsten för annars lider du för ingenting.

Ibland tror jag att kärleken är lösningen men då förstår jag inte problemet.

Våra föräldrar lär oss att vi inte är värda mer än tystnaden.

Jämfört med döden betyder du ändå ingenting.

Man kan ju inte bara sluta vara kär så där.

Det var de subtila detaljerna som sättet du log när du sa att du inte längre älskade mig.