Akajos

Måste inte säger hon som ett motto ett mantra som en väg genom livet och jag tänker alltid att det måste jag lägga på minnet.  

Hela vintern samlas de fyra på det som förut var ett hav av mat. Frusen lera ger inget skydd mot vinden. Ändå samlas alla där. En hare springer upp från sitt hem, en ensam grop av kroppsvärme. Han har legat på sitt eget bajs, små kulor av värme. Jägarna kommer Läs mer…

Han tog sitt liv och gick sin väg efter ett tag slängde han det över axeln jag kan slå vad om att han visslade för alltid retar det någon efter ett tag blir även den nya vägen gammal vi blir trötta vi sätter oss i diket lägger vår börda ifrån Läs mer…

Jag skulle vara ensam om jag inte kände vinden buga sig i träden. Om bäckarna slutade tala skulle jag sakna min röst. Det råder ingen brist på människor. Vi är tillräckligt många för att vara osynliga för varandra. Fåglarna ignorerar mig på samma sätt. Ändå är vi en del av Läs mer…

Ledsen, döden, men vi har växt ifrån varandra. Vi har haft fina stunder. Det är mycket med dig som jag gillar. Konsekvent. Lojal. Håller vad du lovar. Passar tider. Men jag vill ha mer av en relation. Det skulle aldrig ha fungerat. Det skulle tagit slut förr eller senare. Du Läs mer…

Du är vad du producerar – koldioxid och skit.