Med ryggen mot vinden klättrar gravstenarna uppför kullen bort från havet bort från den stora grymheten att tiden och platsens skönhet glömmer alla orättvisor marken bultar av ett våldsamt lugn medan röster från de redan döda söker sina namn men alla drömmar som en gång betydde något har för länge Läs mer…
Varje dikt som skrivs är ett uppror mot effektiviteten lika meningslös som en sommardag på rygg. Dikten är utandningsluft mellan oss och verkligheten när livet är tunt och varje andetag är en gåva som vi måste lämna tillbaka.
Förut räckte det med en lekpark nu krävs ett nöjesfält många mörka rum utan slut kärlek som inte kräver något tillbaka en framtid utan begränsningar tonåringar de är stora men ännu inte färdiga de behöver ett bibliotek med låneföräldrar en förklaring som fungerar i alla lägen en mening som förklarar Läs mer…
Under överblommade taggbuskar gömmer sig ett staket som var viktigt att bygga just här. Det går ända till havet och delar det i ett nu och ett då. Platsen jag är på är en startpunkt. Det räcker med ett enda steg så kan jag aldrig återvända som den jag var. Läs mer…
Om vi stannar tillräckligt länge på en plats krymper världen och blir mer detaljerad. Det som först var en obetydlig hög av intryck höjer sig och blir urskiljbara formationer kopplade till händelser minnen dofter skratt och får namn som betyder något. När vi reser härifrån räcker det med några hundra Läs mer…
Det händer att jag lämnar min kropp och ser den gå där nere under träden som om det var det mest intressanta här. De största under sker när vi inte gör någonting utan ser på världen med slutna ögon.
Jag följer filmkameran in i ett tyst och svartvitt Paris 1890 till ett myller av hästdragna vagnar kvinnor i långa klänningar män i höga hattar en och annan cykel. En man stannar upp vänder sig om och ser med förundran in i framtiden medan jag tittar tillbaka på honom en Läs mer…
Under besöken berättar hon för mig vem jag är men jag fäster inte längre vid namn trots att världen virvlar in i mitt rum en kort stund som när någon glömt stänga ett fönster doften av hennes hud söker mig utan att finna fäste men fragment av minnen fastnar i Läs mer…
Jag går i ständig rädsla för att min hemlighet ska avslöjas att brottet ska klaras upp och du bli besviken. Jag ska straffas offentligt som varning för andra. Där går en som trodde han var värd att älskas.