Vi begränsas av kropp som sträcker sig efter springer efter faller försöker igen. Vi begränsas av plikt och samvete och rädslor som vi inte vågar möta. Vi är begränsade av platsen vi bor på språket vi bär människorna vi ser och drömmarnas mod. Sedan kroppen som hela tiden måste matas Läs mer…
Vad tjänar det till om vi ändå inte kommer minnas något hur jorden känns i våra händer regnets lukt av värme minnen är moln de fångar oss inte när vi faller sår vi krossade drömmar skördar gör vi i morgon.
Varför måste vi alltid göra saker som att skriva dessa rader som att läsa dessa rader varför kan vi inte bara vara som orden nedbäddade i bokens tystnad innan de tvingas fly över de vita fälten undan din blick till och med att dö är en sak vi gör när Läs mer…
Om väggarna i mitt rum kunde tala skulle de be mig haka av tavlorna som skaver och blåsa bort spindelväven som kliar. Om väggarna kunde tala skulle de berätta om sin längtan att mötas tvärs över rummets tomma rymd. Nu täcks väggarna av en tystnad så stark att den slukar Läs mer…
Så tänkte jag också när gryningen var ett öppet sår och enhörningarna betade i min trädgård när grannen ovanpå skrek och blev tröstad av mamma när nattens alla drömmar bröt sig ur ögonlocken och rymde ner för kinderna då dagen föll hjälplös i mina armar och även de ansvarslösa måste Läs mer…
Historiska platser är historiska för att något hänt annars är de bara platser. Ändå händer saker hela tiden. Marken är full av liv. Mossan luktar bränd sol. Stenarna dricker glömda minnen i mitt andetag. På samma sätt är jag en tom plats full av liv när du slår dig ner. Läs mer…
När vi inte ses växer du till ett berg av sol och blommor medan jag krymper i skuggan av mina egna tankar. När vi ses vilar jag i dina ögon.
Det är inte klokt vad duktig jag är på att skjuta upp saker. Livet till exempel vad är det annat än ett uppskjutande av döden.