Varje träd är en gud

Jag känner mig fram med två blinda strålkastarljus som slickar marken vägen spelas upp som en berättelse om våra liv slutet finns inte förrän jag stannar världen upphör att vibrera det är tyst jag går ut och blir en del av natten havet syns inte men rör sig i sidled Läs mer…

Föddes ung

Vilken tur vi föddes unga. Minns du det att vi brukade säga så min vän. Vi kunde springa ifrån allt gömma oss var som helst. Vi hade en superkraft inom oss som kompensation för allt de inte ville ge oss eller tog ifrån oss. Förr åldrades människor snabbare de var Läs mer…

Så talade Afrodite

Varför ska min gudomlighet begränsas till er blick? Jag gav er jorden jag gav er verktygen jag botade er hunger med mitt skratt och ni hyllar mig för min skönhet – är inte skapelsen större än så? Ni flockas ni runt mig och suger blodet ur mina fingrar istället för Läs mer…

Markens kraft

I Mannen hämtar sin kraft ur marken drar bokstavligen upp den ur den svarta jorden och lägger den på bordet vem som helst kan se den ligga där knölig lerig hjälplös frosten tog munnen annars skulle den skrika. II Vinden på slätten fyller huvudet och ger inte plats för tankar Läs mer…

Hetta

Det var en sån där varm dag som varade hela sommaren. Solen bet sig fast i havets rygg och gick inte att kasta av. Den åt sig in i havets kött tills vågorna blev slöa och domnade bort. Under tiden flockades människorna på stranden som växte till en öken. De Läs mer…

Natt på berget

I När hon ligger i vindskyddet längst in i skydd för vinden på berget ser hon hela slätten inramad den ligger stilla som en fläckad duk med ängar och åkrar i olika färger där mat grävs upp ur marken spridda dungar med träd avslöjar var människorna gömmer sig och böndernas Läs mer…

Skogen inom oss

Skogen är ett fredligt rovdjur. Det går nästan att lita på. Vi ser den från staden. Ögonen blinkar ibland tryggt i nattetid. Allt är väl när vi drar ner persiennerna och släcker våra ljus för att sova sveper månen över slätten med ett blekt strålkastarljus. Vinden sliter i sitt koppel. Läs mer…

Markens minne

Stegen har ett eget minne och stigen möter dem leende gränsen mellan då och nu försvinner jorden släpper igenom allt ljus mig med jag går under stigen med fötterna mot himlen fot mot fot med mitt gamla jag som böjer sig ner och ler trädens rötter sträcker sig mot solen Läs mer…

Möte

Jag går på vandring med mina drömmar före mig ner för stigen spanar söker efter äventyret som är ett möte på leden i skogen hälsar vi på varandra det har inget med vägens storlek att göra samma bredd men asfalt och inga träd så blir vi blinda för varandra i Läs mer…