Stad av ensamhet
Jag flyttade in i staden med alla mina drömmar och stöddiga tankar som hela tiden hotade att slå ut några väggar. Jag fyllde vardagsrumsgolvet med minnen från ett tidigare liv och gick på fest där ingen var bjuden.
Jag flyttade in i staden med alla mina drömmar och stöddiga tankar som hela tiden hotade att slå ut några väggar. Jag fyllde vardagsrumsgolvet med minnen från ett tidigare liv och gick på fest där ingen var bjuden.
Jag ville skriva en uppsats om min kärlek till dig men du rymmer hela tiden genom fotnoterna.
Jag skulle kunna skryta med mitt umgänge. Dessa storheter som världen avlat fram. De talar världens alla språk. Deras tankar och tal lever genom årtusenden och de har alltid tid för mig. Tänk om ni visste! Du hotar med din storebror. Jag har Euripides. De är båda jättar fast i Läs mer…
Egentligen är han inte elak – bara ledsen. Egentligen är han inte ledsen – bara trött. Egentligen är du ingens barn – bara ett förhastat beslut eller ett dödsdömt försök att hålla ihop ett dåligt äktenskap.
Han dräller sina kläder omkring. Låter mjölken stå framme. Dammråttorna ligger i hörnen, liksom avsiktligt glömda för att hittas. Likt ett självmordsbrev.
Av den sköraste tråden vävs den finaste väven. Mot den minsta strimma ljus sträcker längtan sina armar. Bortanför den vildaste dröm häpnar en verklighet. Innanför det hårdaste skal bultar mitt hjärta.