Blandat

I våren vaknade jag ur ide och sträcker på mig så det knakar i alla leder. Jag har åldrats ännu en vinter. Sjömannen talar stilla med värme i rösten om resor som varit och resor som ska komma men skrovet han smeker är narigt och sprucket och längtar efter vatten. Läs mer…

Frosten stillar havets oro – fryser ner dess längtan till drömmar – hårda nog att gå på.

Efter lång resas slut när vi närmar oss land vilar vi segel – åror – driver sista biten och ser botten komma oss till mötes – från de djup den vandrat – för att hälsa oss välkomna i strandens famn.

Vi kom på natten till en stad som låg med ansiktet öppet mot havet, speglade sig i dess gåta, på samma gång nära som på tryggt avstånd i sig själv. Sjömannen sa att det finns något i det mörka som lockar något i det svarta som drar, en vilja att Läs mer…

Efter lång dag lägger sig sjömannen att vila. Jag vaggar honom till sömns.

Det talas än om den stormen. Det sägs att ingen som var ute då klarade sig. Men vi vet bättre. Det finns en särskild ton i sjömmanens röst när han talar om den natten och då är det som de säger att det finns något särskilt mellan två som sett Läs mer…

I bistra miner med armarna i kors står de: Havets väktare. Farliga endast för dem som inte respekterar deras skönhet. Som mörka skuggor tornar de upp sig under skrovet. Ruvar på sin kalla död eller stångar pannan mot havets raseri så att skummet yr.

Jag är ett skepp redo att följa min sjöman vart han vill. Han gav mig form, han gav mig längtan, han gav mig frihet. Tillsammans lärde vi oss havet. Det blev en läxa i ödmjukhet.

Sjömannen lever på mig. Jag står mellan honom och det kalla djupet. Ensam skulle han vantrivas på land. Hans blick skulle slås sårig mot det instängda livet. Ensam vore han inget. Vi lever tätt inpå varandra, delar varje dag. Ensam skulle jag driva vilse, slås sönder mot klippor eller trycka Läs mer…

Med skot och roder talar sjömannen om vart han vill och hur fort det ska gå och jag svarar, berättar om havets humör och vindens lynnighet. Vår resa är ett samtal och vi ristar vår skrift i vattnet. Våra ord skvalpar mot klippornas eviga svar eller sväljs av havets korta Läs mer…