Dikt #172

Hopp

När de vänder sig
till mig med hopp
ler jag

för jag har ingen tröst
att ge

och då föredrar jag
att inget säga

leende ser jag hoppet dö
i deras ögon.

Vad tyckte du om denna dikt?Sätt ditt betyg:
/ 5
Inga betyg än