Dikt #174
Detta överflöd
Tänk vilken lyx att få
vanka omkring så här
obeslutsam
medan de fria valen växer
som trygga mögelsporer
i diskmaskinen
tänk denna ynnest att få pilla
på sin ångest i ensamhet
och en efter en
riva av känslorna
under verklighetens
sårskorpa
men någon gång måste
detta överflöd
få ett slut
detta att betrakta döden
liksom från sidan
medan man funderar
på sin bästa raggningsreplik.